T - t

ta1   prep. comitative (with); wetem.

ta2   v.part. ?

ta3   prep. from, denizen of; blong.

ta4   prep. comitative preposition, with; wetem.

taba   

tabaē   dem.ana. of it, for it; blong hem. Le revrev tabaē. That afternoon. Long aftenun blong hem.

tabē   n. carved wooden platter, used for pounding nalot and making kava; natambia. Category: food.

tabēva   n. present; presen.

tabo   subord. purp.

taē   ANA. of; blong.

tagar1   n. luck; lak.

2 • n. fasin mo tingting. Sapos tingting i gud, fasin i gud. Yu ekspresem tingting, mas se i gud o nogat. Sapos yu gat wan gudfala tingting, evri samting bae i oraet, sapos yu gat rabis tingting, bae i gat rabis aksen. O tagar awē nēn gö mörös, o tagar tise nēn gëtë kër. Gud fasin yumi wantem, rabis fasin yumi no wantem.

tagar awē   good luck, good manner; gud lak, gud fasin.

tagar tisē   bad luck, bad manner; bad lak, bad fasin.

tagar2   n. kind of tree; wan kaen tri. Melochia odorata. Category: plant, tree.

tagrës   n. ember; piece of wood with hot embers.

takak   v. Kal lin̄ereg sar so ine wo rege bulrō a vērēg me a ēl wona o giav e ta takak ti.

takavkav   wide; bigwan, open. O masawre ga takavkav idian. The space is too open. Ples is open tumas.

taklē   adj ; n. some; sam.

2 • adj ; n. part; pat. Timiak o reqe e nē o taklē timiat, nē o taklē tan̄sar. Olsem woman ia hem i pat devel, hem i pat man. Category: numeral.

tal   v. turn?

talēs   n. sea almond, Indian almond; natavoa. Terminalia catappa.

talēs toko   n. kind of tree related to an Indian almond but which has small nuts; wael natavoa. Terminalia sepicana. Terminalia catappa. Category: plant, tree, nut.

taliwög   turn round.

talo   prep ; subord. purp, about, for, of.

taltal   n. kind of taro; wan kaen taro we han blong hem i haf dak mo han mo lif i gat waet spot. Kakae blong hem i waet mo hem i no stap karem fok. Category: taro.

tamag   n. Lesser Yam, Chinese Yam; wovile, swityam. Dioscorea esculenta. Category: food.

tamarge   n. old man; olfala (man).

tamn̄ō   n. coconut leaf mat; lif kokonas mat. Category: weaving.

tamtian   n. her/his/its shadow; sado blong hem.1s: tamtiēk. 2s: tamtian̄. 3s: tamtian.

tam̄at   n. peace; pis. In̄ko nēn a tog kēl la tam̄at. Now we live in peace again. Nao ia yumi stap long pis bakegen.

tam̄öul   ?. ?

tan   n. earth.

2 • n. ground.

3 • n. land; graon. earth.

tan vōvō   n. dust; das. See: usu tan.

tanlēn̄lēn̄   n. kind of lizard; wan kaen smol blak lised we hem i stap ananit long wud o ston. Category: animal.

tan̄   n. pandanus basket; pandanus basket. Category: weaving.

tan̄es mōgōn   n. her/his/its tears; wota blong ae blong hem. Category: body part. See: tan̄es matan.

tan̄ēs   n. her/his/its tears; wota blong ae blong hem. Category: body part. See: tan̄es mōgōn.

tan̄qal   v. touch (with hand); tajem (wetem han). Si nēk i tan̄qal o ev nē gö tum nēk. Sapos yu tajem faea bae i bonem yu.

tan̄sar   n. person; man.

taormat   v. be ready, prepared; rere. O gē nē ma taormat talö gö sum. The kava is ready to be drunk. Kava i rere blong dring.

da taormat   v. prepare; mekem rere. Kōmōrōk a van a da taormat na mögun kōmōrōk o tere savsav. The two of us went and prepared our things. Mitufala i go mekem rere ol ting blong mitufala.

taq   v. sit?

taqeqe   flat; flat.

taqēn̄i    na na rēv na siëk la taqēn̄i vet

taqgilgil   taem we siknes i kasem wan man mo hemi no save muv, i leidaon nomo.

taqtaq   n. cloudy, overcast; i no san be i no ren. Garqe o taqtaq. Today it is overcast. Tede i no san be i no ren.

taqtutun   v. sit on egg (bird); pijin i slip long eg kasem taem eg i brok.

2 • v. wok fultaem long wan samting (livim evri narafala samting) blong mekem se i finis kwiktaem. Category: bird.

tar1   vt. cut, chop; katem, jopem. Nēn a tar o kopra. Let's chop the copra. Yumi katem kopra. See: tōt; tēv.

tar2   n. calm sea; solwota i kwaet. Category: marine.

tar3   num. thousand; taosen.

tar vatiwial   one thousand; wan taosen.

tar vagōrō   two thousand; tu taosen. Category: numeral.

tarak   n. kind of tree; wan kaen tri. Branch used for making slingshot, shanghai because it is straight. Leaf used as a traditional form of contraception. Wan kaen tri we ol i yusum blong kastom meresin mo ol i yusum wud blong fasem lastik blong sutum pijin. Ervatamia orientalis, E. pandacaqui, E. obtusciuscula. Category: plant, tree.

tarbian   n. his/her/it's body; bodi blong hem.1s: tarbiēk. 2s: tarbian̄. 3s: tarbian. tarbēn qō??? bodi blong pig. Category: body part.

tarere   n. young chicken which is not a chick but not yet fully mature; yang faol. Category: bird.

tarēn̄   vi. sneeze; snis.

tarin̄i   n?. row; laen.

tarn̄i   n. kind; kaen. Qēt a van lo restron ta Chinatown ta be gen o tarn̄i gengen ine nēr gō ōl vita yum cha. Afta i go long restron blong Chinatown blong kakae kaen kakae we ol i kolem se yum cha.

taroviti   

tarōn̄   vi. be quiet, calm, still; stap kwaet.

tartarawöw   n. kind of plant. wan kaen lif. Leea indica.

tas   adv. all the way; olwe.

tasga   adv. always; oltaem.

tastas   adv. always; evri taem.

tat   v. wei blong mekem wol blong haos we yu fasem ol pis bambu wanwan. Category: house. See: teren̄; sasal.

tatag   vt. follow; folem. Qēt kemem töl a van tatag o sēti. Afta mitrifala i go folem siti.

tatalēv   carry load hanging on a stick held over shoulder.

tatar   v. pray; prea.

tatn̄öv   ?. ?

tatörör   v. noise made by pigeon; noes blong nawimba.

tavalalē   n. enemy; badfren, enemi. No gë të kër o tavalalē möguk. Mi no laekem enemi blong mi.

tavalgi   n. side.

2 • n. end; en. Category: spatial.

taw1   n. silver-eared honeyeater; nalaklak??? Lichmera incana. Category: bird.

taw2   n. kind of yam; wan kaen yam we i sofsof mo i waet. Hem i save gro raon be samtaem i flat. Category: yam.

taw3   vi. produce flower (plant); mekem flaoa. Category: plant.

taw4   have fissure which indicates that it will break (e.g.egg); gat laen we i soemaot se bae i brok (olsem eg).

taw5   n. watercourse which starts after rain in a place where there was no water before; wan wota we i stat niu long ples we i drae o i nogat wota bifo, be afta i ren mo i gat wota.

tawag   ?. ?

tawagas   n. flower; flaoa. Category: plant. See: tewes.

tawian   brother(sister)in-law.

tawle   n. under, underneath; ananit.

tawseg   v. clear; klia. Nēk i qaq ulul wareg, nē gata tawseg min no. Try and explain well, it is not clear to me. Yu traem eksplenem gud, hem i no klia long mi.

tebedēm̄ēl   n. centipede; milpat. Order Chilopoda. Lit: han blong namwele Category: insect.

tegvōnō   local person; man ples.

tek   prep. instrumental, with; wetem. Nēn ge gegen o qiat gēbig tek o buluk. Yumi kakae taro wetem buluk. Nēk i tēq o men tek o timiatēq gōwē sel den nēk i vēn o men tek o vus. Yu sutum pijin wetem masket i mo gud bitim yu sutum pijin wetem bonaro. Nē mö dur mi miat o qō tek o gasel. Hem i stikim pig i ded wetem naef.

2 • vt. take{vt}, carry{vt}, be with{vt}; tekem, karem.

tek na taqan   be pregnant; gat bel. See: birin̄.

teker   v. pull strong?

tektam   vt. unexpectedly come across misfortune; wan samting we i nogud i hapen be yu no bin ekspektem.

tel   Variant: telsiër. vi. be.pregnant; gat.bel. Rōrō mo tog vaavan ginon ni tel. Tufala i stap go go woman blong hem i gat bel.

tele1   n. axe; akis.

tele2   n. clam; natalae. Category: marine, animal.

teletur   n. giant clam; natalae, klamsel. Lit: standing clam Tridacna sp.. Category: marine, animal.

teli   n. egg?

teln̄an   Variant: teln̄a. as (X) says; olsem toktok blong. Lit: ?ta=eln̄e

taman   n. her/his/its father; her/his/its father's brother; papa blong hem. ol sista blong wan woman ol i singaot papa long man blong hem from we man i sud folem pikinini blong angkel blong hem mo ol pikinini blong angkel ol i singaot papa long hem.1s: tëmëk. 2s: taman̄. 3s: taman. temen gōsōw papa blong rat. father. Category: kinterm.

ten1   v.part. yet; yet.

ten2   v.part. try?

ten3   n. rain; ren. Usage: mainly used only in Wasaga

tenēnēg   vi. straight, correct, exact; tru, stret.

tenge   n. traditional medicine; lif meresin.

tenmē   n. red bass; wan kaen snapa. Lutjanus bohar. Category: marine, fish.

ten̄   vi. cry; krae.

ten̄seg   vt. cry for a dead person; krae long wan man we i ded.

ten̄ten̄   n. cry; krae. weep.

taqan   n. her/his/its belly; bel blong hem. Category: body part.

teqeliaw   n. calf (of leg); mit we i stap bihaen long leg daon.

teqelsan   n. behind head and back of neck; bihaen hed, bitwin solda, stat antap long hed.3s: teqelsan. Category: body part.

teqen̄   n. top?

teqesqē   n. spiny squirrelfish; kaen fis. Sargocentron spiniferum. Category: fish, marine.

teqēl   v. crack; faerap. Nēk i-rōn̄teg na bēnik ko te-teqēl? Did you hear my knuckles cracking? Yu harem han blong mi i stap faerap?

tere   quant?. pl.

teren̄   v. make walling of house by lining up and tying together lengths of bamboo; laenemap mo fasem ol bambu blong mekem wol blong haos. Category: house. See: tat; sasal.

terit   n. porcupinefish; nilfis. Family Diodontidae.

terit lam   n. spotted porcupinefish; wan kaen nilfis. Lit: deep sea porcupinefish Diodon hystrix. Category: marine, fish.

tes1   n. lake; lek.

tes2   vt. carve, cut; katem wud.

tes ak   v. carve canoe; katem kenu.

tes3   n. toilet; toelet.

tesmērēr   n. kind of fresh-water eel; wan kaen namarae blong wota we hem i save kakae man mo hem i save kamaot hanting long drae ples. Hem i longlongfala mo kala blong hem i grei, ananit i yelo mo fin mo tel i laet red. Category: wota, fish.

teteg1   v. lift; leftemap.

teteg2   v. tie up bundle of firewood.

teteg ralēt   n. tied up bundle of firewood.

tetel   vi. walk around, wander around; wokbaot.

Tetgen   n. place name.

tevelēm   num. five; faef. five. Category: numeral.

tever   ?. ?

tewen   n. native lychee; nandao. Pometia pinnata. Category: plant, tree, fruit.

tewes   n. flower; flaoa blong. Category: plant. See: tawagas.

tewesgavēg1   n. tailspot squirrelfish; kaen fis. Lit: flower of Malay apple Sargocentron caudimaculatum. Category: fish, marine.

tewesvër1   n. kind of taro; wan kaen taro we kala blong han mo kakae blong hem i miks red wetem waet. Skin blong hem i red. Hem i no save fok. Lit: flaoa blong burao Category: taro.

1   v. givim smol mane taem yu askem man blong mekem samting we hem i no pat blong pemen. See: qil.

tēbar   n. kind of crab; wan kaen waet krab we i stap long solwota long ples we i gat sanbij mo sofmad. Category: marine, animal.

tēbēg   v. express love; fasin blong soemaot lav. No gē tēbēg i Brenden sur no gö tö tötöwös nē. Mi soemaot lav long Brenden taem mi no stap wivim hem.

tēg   v. walk with walking sticking. Nē mē-tēg tek o tēgatēg. He walks with a walking stick. Hem i wokbaot wetem stik blong wokbaot.

tēgēr   n. fantail; pijin blong trik. Rhipidura spp.. Category: bird.

tēk   v. touch (gently); tajem (smol). Kemem gi siag lē sil nē mē tēk qal mo na m̄ëlëk mōrōw. Mifala i sidaon long tudak hem i tajem mi mi sek we.

tēn̄ē   n. liquid, juice from something, as from fruit or sauce, liquid from cooking; wota (blong frut, kakae).

tēn̄ē mōtō   n. liquid from coconut (green or dry); wota blong kokonas (grin o drae).

tēq1   n. kind of small tree; wan kaen tri we kakae blong hem i smol mo taem i raep i blak. Ol i no yusum blong timba from we ol bebet ol i laek tumas blong kakae be ol i yusum blong faeawud nomo. Rhus taithensis. Category: plant, tree.

tēq2   v. shoot (with gun); sutum (wetem masket). Nēk i tēq o men tek o timiatēq gōwē sel den nēk i vēn o men tek o vus. Yu sutum pijin wetem masket i mo gud bitim yu sutum pijin wetem bonaro. See: vēn.

tēqatēq   v. hunt with bow and arrow in the bush (birds and flying fox); hant wetem bonaro long bus (blong sutum pijin o flaengfoks).

2 • n. gun{n}; masket. See: vēn.

tēqēl   vi. down, seaward; godaon. Category: spatial.

tēqēs   n. tool for cutting wood to make it flat; tul blong katem wud i flat. Nēk i le o tēqēs, nēk i tes na mōgōn̄ o tönö sigsiag tek. Take an adze and carve your stool with it. Tekem aj, yu katem ples blong sidaon blong yu wetem. See: vidëm.

tēr   v. peck.

tasēn   n. her/his/it's younger same sex sibling; smol brata blong wan boe o smol sista blong wan gel.1s: tēsik. 2s: tasēn̄. 3s: tasēn.

tēsi rësrës   n. youngest sibling; lasbon brata, sista.

wētēsi gövur   n. ladder used in building house - used when tying thatch; smol brata blong haos; lada blong stanap long hem blong fasem haos. Lit: small brother of house tēsin joanna smol sista blong Joanna. younger sibling. Category: kinterm.

tēt   v. ?

tētē   n. baby; smol pikinini.

tētēr1   vt. lay flat; flatem.

tētēr2   n. mirror; glas, miro.

tētērē   v. rigor mortis.

tētēw   vt. smoke; smokem. I nēk mē tētēw o n̄e. Yu smokem nangae.

wētētēw   n. wood for smoking; wud blong smokem.

tēv   vt. cut, slice; katem, slaesem. See: tar; tōt.

tēvtēvnönqet   n. sailfin tang; wan kaen fis. Zebrasoma desjardinii. Lit: Qet's ?? Category: marine, fish.

tēwē   n. shore birds; pijin blong solwota.

tēwē biliag   n. wandering tattler; nasivi. Lit: shore bird like a buff-banded rail Heteroscelus incanus.

tēwē rōwelteg   n. beach thick-knee. kind of bird that stays near the sea and then comes and visits the garden. Esacus magnirostris.

tēwē ōlqön̄   n. kind of shore bird; smolsmol nasivi we hem i stap singaot oltaem. Lit: shore bird that calls night Category: bird.

tëqël   n. bat; bat. Category: bird, animal.

tër   v. cover; kavremap.

2 • v. cover food with leaves, ready to bake in oven; kavremap kakae long oven blong bekem.

tërtër qō   n. pork which has been baked overnight; pig we hem i bek ovanaet. Category: food.

tërëw   n. Vanuatu mountain pigeon; nawimba blong hil. Ducula bakeri. Category: bird.

tërtërgōr   n. fascia, covering over meat?

tëtës   vt. massage; holem (bodi).

tëw   n. stranger; strenja, man afsaed.

tëwru   n. back; bihaen. tëwru gövur bihaen blong haos. Category: spatial.

ti1   v.part. eventive aspect marker.

ti2   vt. light; laetem. Na ti o bur. I'll light the lamp. Bae mi laetem laet.

ti3   vt. start; statem.

ti4   

tia   n. shit, excrement; sitsit.1s: tiēk. 3s: tian. faeces. Category: body part.

tiabasas   vi. come shore; kamso. See: siōl.

tiam1   vt. love; lavem. Nē gē tiam nēr. Hem i lavem olgeta.

timtiam   n. love; laf. Papa Gene gi tiam kōmōrōk idian. Papa Gene hem i rili lavem mitufala.

tiam2   v. lift; leftemap.

2 • v. upsett (basket), prepare to weave, plait sides (of basket); leftemap basket, redi blong wivim saed blong hem.

tiar   ?. ?

tiargōr   v. prevent, stop; stopem. Nē gö mörös van tas ba kemem mē tiargōr nē. Hem i wantem go olwe be mifala i stopem hem.

tibiar   n. basket, generic term used to refer to coconut leaf, pandanus and cane or reed baskets; basket, nem ia i kavremap ol kaen basket blong kokonas, pandanas mo narafala kaen.

tibiar gamalwuw   n. kind of food basket woven with a black vine; wan kaen basket blong kakae we ol i wivim wetem blak rop. only women make and use these baskets. woman nomo i wivim mo yusum kaen basket ia. See: gavan̄. Category: weaving.

tie m̄enek   n. meconium; baby's first faeces which is almost black in colour; fes sitsit blong bebe after hem i bon. Lit: squid faeces

tieg   vt. lay trap; putum trap. See: gatitieg.

tig   v. finish (basket or mat) by plaiting or threading in ends to prevent from coming undone; finisim ol sotsot pis blong pandanas o rop blong mat o basket blong mekem se ol i no save kamkamaot. Category: weaving.

tigian   n. kind of sea crab; krab blong solwota we hem i laet blak mo ol fingga blong hem ol i waet ananit. Category: marine, animal.

tikiar   v. sound made by hen after laying an egg, or same sound made by rooster?; saon olsem woman faol i singaot afta hem i putum eg. Category: bird.

til   n. Reef Needlefish, Keeltail Needlefish, juvenile needlefish; pikinini longmaot. Strongylura incisa, Platybelone argalus. Category: fish, marine. See: til.

timiak   prep. like; olsem.

timiak ave   how; olsem wanem.

timiat   n. devil, spirit; devel.

timiatēq   n. gun; masket. See: tēq; tēqatēq.

timiatwos   n. traditional wooden upright drum.

tina   n ; vi. lunch; dina.

tine   ?. middle; medel.

2 • ?. middle sibling; brata o sista long medel.

san̄ tine   n. central post; medel pos.

tin̄1   n. taro paddy unit within a qēl, mat or bōak separated by mud or stone walls; step insaed long garen taro. Category: garden.

tin̄2   vt. create; mekem. I temen nēn mē tin̄ nēn. Our Father created us. Papa blong yumi i krietem yumi.

tin̄is   n. tears?? See: tan̄es.

tin̄qor   v. listen; lesen.

tiqē   n. garden; garen. Category: garden. Variant: tuqē.

tiqialdaran̄ran̄   n. Peacock grouper; kaen los. Lit: ?? leaf of Acalypha sp. Cephalopholis argus. Category: marine, fish.

tiqialqō   n. potato grouper; kaen los. Lit: ?? pig Epinephelus tukula. Category: marine, fish.

tir   vi. drip; drop. O bē mē tir lō den o wötöv. The water dripped out of the bottle. Wota i drop i kamaot long botel. O tēn̄ē taē mē tir qal no in̄kē. The juice from it dripped on me. Wota blong hem i drop i foldaon long mi.

tiria   n. lyretail grouper; red los. Variola louti. Category: fish, marine.

tiriakör   n. redmouth grouper; kaen los. Lit: black grouper Aethaloperca rogaa. Category: marine, fish.

tisē   vi. bad; nogud.

tit   v. pull rope down quickly and sharply when trying to catch bird with a sēsēdig bird trap; jokem string blong kasem pijin long sēsēdig.

titiav   vi. shit, defecate; sitsit.

titie   n.

titiqō   n. kind of tree.

titiwil   vt. roll; rolem. O naw ni titiwil nē. Solwota i rolem hem.

tiveg   n. money, payment; mane. A vē o tiveg taē? Where is the money for it? Wehem mane blong hem?

2 • v. pay; pem. Nēk i tiveg o tan̄sar. You pay someone. Yu pem man. See: sëm.

tivi   n. cat; puskat. Category: animal.

tivtiv1   n. kind of fish; wan kaen fish. Category: fish.

tivtiv2   n. wan samting we ol i somap lif natanggura mo yusum blong kavremap bredfrut long oven blong kipim hit i stap insaed. Category: food.

tiwial   adv. together; tugeta.

2 • num. one; wan. Nēn ga van tiwial. Bae yumi go tugeta. No go mörös nēkē viris tiwial o wo nivet. Mi wantem yu fasem tugeta fo bambu ia. Nōtōn ni miat, ni ōn ti tan i rētnan, rōrō a ōn tiwial ti. Pikinini blong hem i ded, hem i leidaon wetem mama blong hem, tufala i leidaon wan ples. Category: numeral.

tiwial   num. one; wan. Category: numeral.

to   n. year; yia.

2 • n. season; taem.

töu len̄   taem blong win. A vōnō lav o töu len̄ vus gē qētēg lō wōl Novēba gaidēn̄ o ilsi Eprel. Long Vanua Lava taem blong hariken i stat long Novemba kasem Epril. Category: temporal.

to   TAM. progressive aspect marker.

tog   v. live.

2 • v. stay; stap.

tok   n. dog; dog.

tokorës   v. miss?; mestem.

tono   vt. learn; lanem.

2 • vt. teach. No go mörös tono o qaqaq mōgōn̄. Mi wantem lanem lanwis blong yu.

toq   n. bottle shaped basket which is used for storing dry canarium nuts; basket blong fulumap drae nangae insaed we hem i sep olsem wan bigfala botel. Category: weaving, food.

toqlon̄   n. kind of flying fish; wan kaen flaeng fis we hed mo tel blong hem i smol be bel blong hem i bigwan. Hem i stap aotsaed be no tumas. Category: fish, marine.

toqsis   full (stomach); (bel i) fulap.

tor1   n. island teak, Moluccan ironwood; natora. Intsia bijuga. Category: plant, tree.

tor2   ?. high? Nēk o tor talē rēvrēv. You are good at writing. Yu winim ol man blong raet.

Tores   n. place name. Category: place.

totenanar   n. kind of tree; wan kaen tri we flaoa blong hem i waet mo i longlongfala mo i gat smel. Ol i yusum blong faeawud nomo. Category: plant, tree.

towo   TAM. progressive aspect marker.

1   n. chicken; faol. Gallus gallus.

nötu tō   n. chick; pikinini blong faol.

tō atm̄ēn   n. rooster; man faol. Lit: male chicken

tō armiag   n. chicken with light reddish brown feathers; faol we kala blong hem i laet braon. Lit: ? chicken

tō bēt   n. white chicken; waet faol. Lit: ???white chicken

tō biliag   n. speckled chicken with colouring like buff-banded rail; faol we kala blong hem i olsem nambilak. Lit: buff-banded rail chicken

tō kör   n. black chicken; blak faol. Lit: black chicken

tō mamē   n. red chicken; red faol. Lit: red chicken

tō menmenlul   n. red, white and black chicken; faol we i gat tri kala blong hem, waet, blak mo red. Lit: ??? chicken

tō reqe   n. hen; woman faol. Lit: female chicken Category: bird.

2   vi. run away; ronwe.

tōar   quant. other; narawan.

tōbulenqet   n. kind of insect like a dragonfly; wan kaen bebet olsem dragonflae be i smolsmol mo i waet. Taem yu tajem i save jam longwe. Lit: Qet's chicken Category: insect.

tōgan   n. her/his/its older same sex sibling; big brata blong wan boe o big sista blong wan gel.1s: tōgëk. 2s: tōgan̄. 3s: tōgan. tōgen eli big brata blong Eli. Category: kinterm.

tōkmeren̄   n. sky; skae we i stap antap olgeta, long ples we ol sta i stap. See: m̄ae.

tōlōw   temp. tomorrow; tumora. Category: temporal.

tōm   vt. dab, mark something with finger; mekem mak long wan samting wetem fingga. I sē mō tōm o bes lo pos ko? Who marked this post with coconut oil? Hu makem pos ia wetem oel blong kokonas?

tōqagat   n. blackspot sergeant; wan kaen fis. Abudefduf sordidus. Category: marine, fish.

tōr   v. bark; singaot (dog).

tōrtōr   ?

tōrak   vi. stand up, get up; stanap, girap.

tōrō   n. white-throated pigeon; nataroa. Columba vitiensis.

tōrō butbut   n. male white-throated pigeon; man nataroa. Category: bird.

tōrtōr   vi. preach, give important speech, as in at wedding; givim hevi toktok.

2 • n. speech; strong toktok.

tōt1   Variant: tut. v. cut, chop; katem, jopem. Lö kulë luwë meren kōmōrōk a tōt o vēlis. Afta long medel dei mitufala i katem gras. See: tar; tev.

tōt2   n. poison arrow; posen aro.

buru tōt   lid for covering up tip of poison arrow; lid blong posen aro.

tōtgial   n. photo, picture; foto.

2 • v. take photo; tekem foto. Lit: cut + lie

tōtōgō   ?. continue?

tōtōrōg   vi. green; grin.

2 • vi. blue; blu. Category: colour.

tōtōtōw   n. progress; progres. Nē o maranag talō tōtōtōw. He is the chief for progress. Hem i jif blong progres.

tōv   n. cough; kof.

tōw1   n. hill, mountain; hil, maonten.1s: töwök. 2s: tōwōn̄. 3s: tōwōn. Kōmōrōk ma var kal siag li tōw. The two of us went up the hill. Mitufala i klaem antap long hil.

tōw2   v. grow; gro. Category: garden.

tōw3   v. mark out, measure; makem. Dōrōk a tōw na bōsōn̄. Let's us two measure your finger. Bae yumitu mesarem fingga blong yu.

wōtōwtōw   n. length of wood used to measure something out; wud blong makem. O wōtōwtōw taē ge elelvet, ge elelvet. The measuring stick for it is really really long. Wud blong makem hem i longfala we i longfala. Category: house.

tōw4   Variant: tōwmölum. n. triton trumpet, conch shell; pupu. Charonia tritonis. Rōrō a rōn̄teg o tōw, nē tö uvuv o tōw. The two of them heard the conch shell, he was blowing the conch. Tufala i karem pupu, hem i stap blo long pupu. Category: marine, shellfish.

tōw5   vt. compose (song); komposem (singsing). I Hosea mō tōw na sien i Kerely. Hosea composed a song about Kerely. Hosea i komposem singsing blong Kerely.

tōwav1   n. scribbled leatherjacket; kaen strongskin. Aluterus scriptus. Category: fish, marine.

tōwav2   n. rufous-brown pheasant-dove; longtel. Macropygia mackinlayi. Category: bird.

tōwereg   vt. give name to; nemem, singaotem. Nēn tō tōwtōwereg o gölörēki, mes, nēn tē bigbig e so lō sōl e. We gave the name of the 'gölörēki' fish, that we eat, to that stage of germinating coconut (because the shoot looks like the fish's tail). Yumi putum nem blong tel blong 'rēki' fis, hemia we yumi kakae, long navara ia (from lif blong hem i luk olsem tel blong fis ia).

tōwlo   westerly wind; win we i blo long wes. win ia i mekem solwota i raf.

Tōwvetam   n. name of hill; hil blong wivim mat. ples we ol i wivim mat fastaem. Category: weaving.

tödunmian   n. middle aged man; medel man.

tödun reqe   n. middle aged woman.

töl   num. three; tri. three. Category: numeral.

tömus   n. rabbitfish; piko. Family Siganidae. Category: fish, marine.

tönö   n. place; ples. I Gavin ni van kēl lö tönö wiwieg na non. Gavin hem i gobak long ples blong wok blong hem.

tönöam   Variant: am. n. bed or sleeping mat; bed o mat we yu leidaon long hem. Category: weaving.

töqöl    No mō-rōn̄teg o rarö timiak o men gö-töqöl. I heard a noise like thunder booming. Mi harem wan noes olsem tanda i faerap.

töqul   v. throw away; sakem. Nēr wun töqul ti o vin garat lō rōr. They would throw the food scraps in the rubbish. Bae ol i sakem doti blong kakae long ples blong doti.

törö1   v. make marking, draw, paint, dye; putum kala long wan samting. Nē mö törö la tan tek na boson. He drew on the ground with his finger. Hem i dro long graon wetem fingga blong hem.

2 • n. colour; kala. O törö na non ni van me, ni tōtōrōg, ni qag, ni mamē, ni an̄an̄. Its colours became green and white and red and yellow. Kala blong hem i kam i grin, i waet, i red, i yelo.

törö2   n. Orangeband Surgeonfish; wan kaen fis. Acanthurus olivaceus. Lit: painted Category: marine, fish.

törtörök   v. crow, sound made by rooster; man faol i singaot. Category: bird.

tös   v. strip thorny edges (of pandanus) with needle-like instrument and split into strips ready for weaving; splitim pandanus smolsmol mo tekemaot bun o nil. Category: weaving.

tötöu   n. nest; nes.

tötöu men   n. bird's nest; nes blong pijin. Category: bird.

töv   n. sugarcane; sugaken. Saccharum officinarum. sugarcane. Category: food, crop.

tövun   vt. bury; berem.

tövusm̄ēl   n. chief who has gained rank in traditional way by kiling pig; stret kastom jif we hem i bin kilim pig. See: maranag.

töwör   n. behind; bihaen.

tötöwör   after; afta, bihaen. Nēk ga qaq tötöwur. You will speak afterwards. Bae yu toktok bihaen. Category: spatial.

töwös   vt. hit; kilim.

tōbōn   n. grandparent; bubu.

2 • n. ancestor.1s: tubuk. 3s: tōbōn. Category: kinterm.

tue   vi. long ago.

tul   vt. drown, fall down from height; draon, draonem. Na bulen nēn o gen qireg mö tul. Our dog drowned. Dog blong yumi i draon. O lō mö tul vitia. The sun has already gone down. San i draon finis.

tul viteg   v. draonem i go. i minim se yu no save tekem bakegen. Nē mö tul viteg o gen qireg. He drowned the dog. Hem i bin draonem dog.

tul döl   tik. Talem se kenu i no tin, hem i tik olsem yu no katem. Wan hol wud nomo i go. Lit: evriwan i go

tuleg2   v. taem wan man i ded, ol pikinini blong ded man ol i mas givim mane long famle blong papa blong pemaot graon mo ol propeti long ol famle blong mekem se i graon blong olgeta nao. Category: kastom.

tulëg1   v. send; sanem.

tulëg sal   v. send word; sanem toktok i go. Wun i rege bulrō den wun mö tulëg nē me. Ating tufala ia ating i sendem hem i kam.

tulug   n. kind of banana; wan kaen banana we kakae blong hem i longfala. Hem i blong kakae taem i raep mo yu mas skwisim fastaem. Category: banana.

tum   vt. burn; bonem. O ev mö tum o gövur. The fire burnt the house. Faea i bonem haos.

2 • vi. burn, be burnt; bon. O laplap gö tum. The laplap is burnt. Laplap i bon.

tumsölönev   food is burnt on the outside but raw in the middle after roasting in a fire which is too hot; kakae i bon long afsaed be i no dan long insaed, taem yu rus be faea i hot tumas.

tun1   vt. roast food (not meat) over fire or charcoal; fasin blong rusum kakae we yu putum ova long faea o jakol.

tuntun   vi. roast food; rus. Category: food.

tun1   v. buy land from another tribe; pemaot graon long narafala traeb long kastom. When land is bought in this way it will then always remain property of the tribe who bought it and will not go back to the other tribe. Yu save askem blong pemaot graon sapos yu nidim. Sapos yu pemaot graon olsem ia bae i graon blong yu oltaem nao mo i no save gobak long narafala traeb. Nēk gö tun o tan lō qō wo o riaw wo o tiveg. You buy land from another tribe with pigs, hermaphrodite pigs and money. Yu pemaot graon long pig, pig we hem i man mo woman wantaem mo mane. See: ununseg.

tun tenēnēg   v. straighten; stretem. Nēr mö tuntenēnēg o qaqaq ta lo legleg nonor. Ol i stretem toktok blong mared yestedei.

tur   vi. stand; stanap.

2 • vi.

tur mōtō   n. coconut palm; stamba blong kokonas.

turgēn   n. body; bodi. No mē-ēl o turgi tan̄sar gi-miat. Mi luk ded bodi blong man.

2 • n. trunk of tree; stamba blong wud. Category: body part.

turgi   adj. real, true; barava, tru.

tut1   v. punch; faetem.

tutgö   n. fin; wing blong fis. Category: fish.

tutrevak   n. kind of bird like a Vanuatu mountain pigeon but bigger; wan kaen pijin olsem nawimba blong hil be bigwan. Category: bird.

tutu   n. brother, sister; brata blong wan gel o sista blong wan boe.1s: tutuëk. 2s: tōtōan̄. 3s: tōtōan. tutuen hilton sista blong Hilton. Category: kinterm.

tutuag   v. worry, suffer; wari. Nē go tutuag sur i taman golos. Hem i wari from papa blong hem i sik.

tutugon   n. walking stick; wokingstik.

tutugēn tamarge   n. kind of small shrub with purple flowers; wan kaen plant we i gat flaoa we i popel. Lit: old man's walking stick Blumea lacinuata. Category: plant.

tutugög   v. stick (into?); stikim, stanemap.

tutun   vi. hot; hot.

tutuqe   vi. many, plenty; plante.

tutwō   n. kind of bird like a Vanuatu mountain pigeon but smaller; wan kaen pijin olsem nawimba blong hil be i smol lelebet. Category: bird.

tuvun   n. kind of fish; kaen fis.

tuw   1 • vi. come undone, unfastened; kamaot (olsem samting we ol i bin fasem).

2 • vt. untie, undo; karemaot. Na tuw na vuluk. I undid my hair. Mi karemaot hea blong mi. No mö tuw o qō. I untied the pig. Mi karemaot pig (we mi bin fasem).

tuwegev   v. make fire in stone oven; mekem faea insaed long oven. Category: food.

tuwur   behind; bihaen.

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.