M - m

magal   n. ant; anis.

magal tutun   n. kind of big biting ant; wan kaen bigfala anis we hem i hafred. Taem i kakae man i soa mo i hot wantaem. Category: insect.

magalmevesoqötu   n. bigeye; wan kaen fis. Lit: ant ??? head Family Priacanthidae. Category: marine, fish.

magte1   n. stonefish, scorpionfish; stonfis. Family Scorpaenidae. Category: marine, fish.

magte2   n. old woman; olfala woman.

mal   n. common hawk, swamp harrier; namala, igel, hok. Circus approximans.

mal biliag   n. peregrine falcon. Falco peregrinus. Lit: buff-banded rail hawk Category: bird.

mala   n. kind of tree with fruit that is red on the outside and black inside; wan kaen tri. Sterculia banksiana. Category: plant, tree.

malabōs   adv. luckily, it's a good thing; laki.

malaen   n. ex-wife, ex-husband; olfala woman o man blong yu blong bifo we yu nomo stap wetem hem. Category: kinterm.

malagavēg   n. kind of tree; wan kaen tri. Syzygium buettneriana. Category: plant, tree.

malaklak   vi. happy; glad. No ga malaklak sur nēn mē qētēg rēv o diksonari. I am happy because we have started to write the dictionary. Mi glad from yumi statem blong raetem diksonari.

2 • n. happiness; glad. No gē ēl rak o malaklak na mōgōn. I can recognise her happiness.

malan̄lan̄   v. Sērsēr van vavan wo so nē mē sēr m̄öt, nē mē mim van van van van van van van vaavan tavalgi ni malan̄lan̄ e ni gil tavalgi.

malaqōōr   n. kind of tree; wan kaen tri we hem i gro long saed blong hil. Lif blong hem i longlongwan. Hem i gudfala timba mo ol i yusum blong faeawud tu. Category: plant, tree.

malas   cold; kolkol. See: mamēgin.

malaw   vi. grow; gro. Na bulëk o qiat ma malaw. My taro has grown. Taro blong mi i gro.

malē1   n. kind of bird; kaen pijin. Category: bird.

malē2   n. kind of banana; wan kaen banana we kakae blong hem i raon mo i waet insaed be i nogat tumas tes. I sakem kakae blong hem i go antap. Category: banana.

malēg   n. cloud; klaod.

malēw   sick with hunger; sik blong hanggri. taem yu hanggri tumas mo yu kam slak.

malgias   n. kind of taro; wan kaen taro we hem i wan kaen blong lantar. Han blong hem i laet gre mo kakae blong hem i waet. Category: taro. See: lantar.

malkan   n. sole of her/his/its foot; ananit fut blong hem.1s: malkëk. 2s: malkan̄. 3s: malkan. Category: body part.

malmalasē   n. kind of tree; wan kaen tri. Ol i yusum blong mekem pos blong haos. Hem i nogud blong faea from i mekem smok nomo. Category: plant, tree.

malmalē   n. pretend; giaman. Category: plant.

malnët   n. kind of tree like red silkwood but the fruit are smaller and not eaten; wan kaen tri olsem naduledule be kakae blong hem i smol mo man i no stap kakae. Category: plant, tree. See: nët.

malqon   n. fruit dove; grinpijin. Ptilinopus spp.. Category: bird.

malsi    Goro nē, goro nē, ni tur lin̄ereg la malmalsi rēntenge

malwērēt   n. brittle star. Lit: ?? octopus Category: marine, animal.

Mam   voc. Dad; Papa.

Mam bum   n. Grandad; Bubu man. Category: kinterm.

mamakē   v. surprise; sapraes. Kemem ga mamakē aē nēk sur nēk mē gilal na mögun kemem o qaqaq gamlöt idian̄. Mifala i sapraes long yu from yu save gud lanwis blong mifala.

mamar   v.

mamarōvōg   n. wan smol samting, saen i kamaot, olsem luk smok o faea longwe.

mamarseg   v. feel sorry (for); sore. No ga mamarseg nēk sur i ginon̄ mi miat. Mi sore long yu from husban/waef blong yu i ded.

mamas   vi. dry; drae.

mamat1   n. kind of fresh-water fish; wan kaen fis blong wota we hem i save bigwan mo ae mo hed blong hem i bigwan. Hem i laet grei mo hem i stap long hol oltaem.

mamat serserdiqiat   n. kind of fresh-water fish; wan kaen fis blong wota we hem i silva long saed wetem blak spot. Hem i laet grei long baksaed blong hem. Hem i no save bigwan tumas. Category: water, fish.

mamat2   vi. wake up; wekap. Lö qön̄ nirō lō vōrōg kōmōrōk ma mamat a gengen. Long Tusde long moning mitufala i wekap mo kakae.

mamē   vi. red; red.

2 • n. redness; red (blong hem). O mamē mōgōn gete meneg. It's redness is not strong. Red blong hem i no strongwan. Category: colour.

mamēgin   vi. cold; kolkol. O naw ga mamēgin idian. The sea was really cold. Solwota i kolkol tumas. See: malas.

mam̄aē   vi. clear; klia.

man1   vt. intoxicate, stun, poison, as in kava, alcohol or poison making you feel drunk or delirious; kilim, mekem i drong, olsem yu posenem fis o kava i kilim man. O gē ma man no. The kava made me drunk. Kava i kilim mi.

2 • n. magic; majik.

do man   n. kind of leaf from a vine which is used to poison fish; wan kaen kastom lif blong wan rop we yu yusum blong posenem fish.

man1   n. right; raet. No ge le o man min nēk ta lo qaq. I will give the right to you to speak. Bae mi givim raet long yu blong toktok.

manene   n. reason.

maniok   n. cassava, manioc; maniok. Manihot esculenta.

manrē   n. piece; piece.

man̄   n. serious cough; kof nogud.

man̄de   n. bluestripe squirrelfish; kaen fis. Sargocentron spiniferum. Category: fish, marine.

man̄ko   n. mango; mango.

mar   n. famine; taem we i nogat kakae. I Qet birin̄ ra tatasēn, nēr, o gengen odian̄ aē. Mar ma qal nēr lē Sēbēr. Qet and his brothers, they didn't have any food. Famine had affected them at Sēbēr. Qet mo ol brata blong hem, olgeta, kakae i nogat. Taem we i nogat kakae i kasem olgeta long Sēbēr.

marak   n. fat (of animal); gris.

maram   n. world; wol.

maranag   n. chief; jif.

maraw   n. spider; spaeda. Category: insect.

marē1   n. eel; namarae, ilfis.

marē bēluwō   n. kind of fresh-water eel; wan kaen namarae blong wota we hed blong hem i bigwan mo i laet grei wetem ol smolsmol spot. Hem i liv long bigfala wota. Lit: eel from big water

marē genrō   n. kind of eel which dwells where water meets the sea; wan kaen namarae we i stap klosap long solwota long ples we solwota mo wota i miks. Hem i kakae long tu ples, long wota mo solwota. Hem i flat we i flat mo i yelo wetem blak spot long hem. Lit: eel??

marē mat   n. kind of fresh-water eel; wan kaen namarae blong wota we hem i laet grei wetem ol smolsmol spot. Lit: eel from taro paddy???

marē mes   n. mottled moray; wan kaen namarae blong solwota. Lit: fish eel

marē qō   n. giant moray; wan kaen namarae blong solwota. Lit: pig eel

marē tewes wōtag   n. starry eel/ moray; wan kaen namarae blong solwota. Lit: Barringtonia flower eel

marē wot   n. kind of fresh-water eel; wan kaen namarae we baksaed blong hem i blak gud mo bel blong hem i waet. Ae blong hem i bigwan. I stap oltaem long swam mo ples we i gat sofmad. Lit: born?? eel

marē wosgötö   n. girdled reef eel; wan kaen namarae blong solwota. Lit: smash hermit crab eel???

marē wōl   n. kind of fresh-water eel; wan kaen namarae we kala blong hem i silva mo hem i sotwan. Lit: moon eel Category: marine, water, fish.

marē2   n. kinds of taro which don't fork but which can grow bent; kaen taro we ol i no save karem fok be ol i save longfala mo benben (olsem namarae). hem i taro blong rus. Lit: namarae

marē wasalav   n. kind of taro; wan kaen taro we hem i no save gro bigwan be i save longfala. Hem i sofsof nomo mo kakae i waet. Category: taro.

markōn̄   n. kind of tree; wan kaen tri. Metrosideros collina. Category: plant, tree.

marōōn   n. his/her/its maternal uncle; angkel blong hem. Category: kinterm.

marsam   n. kind of tree, Brown Kurrajong; wan kaen tri. Commersonia bartramia. Category: plant, tree.

martat   n. yellowstripe snapper, bluelined snapper; kaen pule we hem i yelo wetem fo blu laen long hem. Lutjanus kasmira. Category: marine, fish.

masa   n. row of slabs of thatch that make up roofing.

masa dērdēr   short slab of thatch (if the slabs are all the same length and then there is a short space left at the end, you make a shorter slab).

masa taq   side of roof that has more slabs.

masa tur   side of roof with less slabs. Tavalgi o masa gō lōqtag, tavalgi o masa gōtō lōqtag. One side has lots of rows of slabs, the other side doesn't have lots of rows of slabs. Wansaed i gat fulap natanggura, narasaed i nogat fulap natanggura. Category: house.

masalav   southerly wind; win we i kam long saot. win ia i no karem ren be bae i mekem ples bae i hot we i hot.

masansan   v?. stand individually; stanap wanwan.

masawre   n. time; taem.

2 • n. place; ples.

masgiē   n. alone; wan.

masre   n. piece; pis. No me gen o masre qiat nivet. I ate four pieces of taro. Mi kakae fo pis taro.

mat   n. taro garden planted in running water or mud and the water is never drained off; ples blong planem taro long wota o sofmad we wota i stap oltaem.

mat wöwöros   taro garden planted in small stones and thin soil with running water.

mat vetvet   taro garden planted only in stones with running water.

mat bōak   taro garden planted in mud with no stones, where water wells up when the ground is dug. Category: garden, taro. See: qēl.

matabōbōt   n. Category: coconut.

matagraq   n. eldest child, firstborn; fasbon. Na nötuk matagraq i roJokobet. My eldest child is Jokobet. Fasbon pikinini blong mi hem i Jokobet.

matal   n. puzzle tree; namatal. Kleinhovia hospita. Category: plant, tree.

mataq   n. cut, fresh wound; gat kil.

mataqē   n. stone or clamshell axe?; ston akis o akis wetem sel blong natalae?

matawōsōl   n. kind of lizard; wan kaen lised we hem i laet braon wetem spot long baksaed mo yelo ananit. Taem yu holem skin blong hem i kamaot. Category: animal.

matē   n. death ceremony; seremoni blong ded. Category: kastom.

matēl   adv. do something but are unable to complete or do properly; no finisim. No me gengen matēl na gëk o gengen. I didn't finish eating my food. Mi no save finisim kakae blong mi. Si kēmi ge gengen matēl wo ri nës kal taklē siag me lē tibiar. If you eat it but you can't finish it then put some of it in the basket. Sapos yufala i kakae be no save finisim, yufala i fulumap samfala insaed long basket.

matētatultulvet   kaen ded we man hem i ded, afta hem i laef bakegen, afta hem i ded, hem i laef bakegen go go hem i jes ded. Category: kastom.

matēwot   n. accident; aksiden.

matgagar   n. ae i kros. Taem yu luk wan samting we yu no wantem luk, yu luk nogud fastaem, afta yu kros, hem i stamba blong jalusi. O matgagar nē o qitegi gigilal. Ae i kros hem i stamba blong jalusi.

matmamē   n. kind of freshwater shellfish which is red; wan kaen sel blong wota we baksaed i dak red mo front i red we i red. ol i stap kakae. Lit: ??eye?? red Category: water, shellfish.

matmat malgias   n. kind of banana; wan kaen banana we skin mo stamba mo lif blong hem i waet mo hem i bigwan. Category: banana.

matmat mamē   n. kind of banana; wan kaen banana we skin mo stamba mo lif blong hem i red. Lit: red matmat banana Category: banana.

matmuturtur   n?. sleepiness, drowsiness, desire to sleep; wantem slip.

matqēt   n. coconut leaf basket; basket blong lif kokonas. Category: weaving.

matriaw   n. lizard; lised. Category: animal.

matōbōn   n. self; (hem) wan.

matwiwi   n. Cardinalfish; wan kaen fis. Family Apogonidae. Category: marine, fish.

matwōn   blind; blaen.

mav   vi. heavy; hevi. Nē ni kal o mes in̄kē, ni ron̄teg ga mav idian. He pulled in this fish, and he felt that it was very heavy. Hem i pulum fis ia, i harem se i hevi tumas.

2 • vi. difficult; had, i no isi. O wiwieg ga mav nēk ma da ti. The difficult work that you have done. Hadwok we yu bin mekem.

maw1   vi. heal; (soa i) drae, kam gud.

maw2   n. secret; wan save we bae yu yusum be yu no save lego. na gëk o maw

mawi   dehor.

me1   DEIC. towards speaker. come from.

me2   cl. relational classifier used to mark possession of items that are drunk by the possessor; blong. possessive classifier: 'drinkable'.

megelgel   vi. ticklish, tickle.

meles   n. leftover food; namalas. Category: food.

mem   vt. put; putum.

memesgēt   n. sweat; swet.3s: memesgēt mōgōn. Category: body part.

memsan   n. breath; win.

memseg   v. breathe; pulum win.

2 • v. rest; spel.

n. rest; spel.

men1   n. bird; pijin. Includes anything which flies, including chicken, flying fox, etc???? bird. Category: bird.

men2   n. thunder; tanda.

men dōsdōs   n. fruit dove; grinpijin. Ptilinopus spp..

mena   ?. ana? See: wona.

menar   n. consideration, forethought; waes. No gö mörös ri qaq tek o menar. I want you to speak with consideration. Mi wantem se yufala i tok wetem waes.

meneg   vi. hard, strong, powerful; strong.

menmav   n. kind of tree; wan kaen tri we i olsem balak. Kakae blong hem i grin mo taem i raep i waet. I gat fulap yus blong hem long kastom. Category: plant, tree.

menmenlul   n. golden whistler; wan kaen pijin. ??. Category: bird.

mensirsirqōōr   n. Vanuatu buff-bellied flycatcher; wan kaen pijin. Neolalage banksiana. Category: bird.

men̄   v. wipe; waepem.

men̄men̄   vi. light; laet, no hevi.

2 • vi. easy; isi.

Mere   n. place name.

meren   n. day; dei.

2 • n. daylight; deilaet. daytime; POc *ra¹i (be) daytime.

meren̄1   lazy; les.

meren̄2   vi. dry (wood, leaf, etc); drae (olsem (wud o lif). See: ran̄.

mes   n. fish; fis. Includes anything which lives in the water or sea, including eels, dolphins, turtles, lobster, etc??? Category: fish.

Mes Tuvun   n. kind of fish.

mesbule   n. kind of fresh-water fish; wan kaen fis we i bon long wota be taem i bigwan i go stap long solwota. Hem i silva be i no braet mo i save bigwan. Ol i wokabaot tutu. Category: water, marine, fish.

mesgeben   n. Indo-Pacific sailfish; wan kaen fis. Lit: sail fish Istiophorus platypterus. Category: fish, marine.

mesmamē   n. pink squirrelfish; redfis. Lit: red fish Sargocentron spp. Category: fish, marine.

mestalisōr   n. spotted unicornfish; kaen strongskin. Lit: ?? fish Naso brevirostris. Category: marine, fish.

mesteveltiwial   n. Vanicolo sweeper; wan kaen fis. Pempheris vanicolensis. Lit: one sided fish Category: marine, fish.

mestēvtēv   n. Hogfish. Bodianus axillaris.

mestiagōsōw   n. black and white snapper; kaen pule. Lit: fish shit of rat Macolor niger. Category: marine, fish.

meswelwel   n. Fusilier, Fusilier species of fish; wan kaen fis.

met   n. area where reef is covered during high tide but exposed during low tide; ples we solwota mo rif i stap tugeta mo man i save wokabaot long hem mo yusum blong fising.

met mö lum   high tide; solwota i kam so.

met mō ōr   low tide; solwota i drae.

met siag   tide is neither high nor low?; solwota i stap semak nomo, i no save drae mo i no save kam so. I hapen olsem taem mun i go blong dak, bitwin ful mun mo niu mun. I no wan gud taem blong fising.

met sörlav   time when there is a very high high tide; taem we solwota i kam so we i bitm mak blong evri dei long manis. I hapen olsem wan dei bifo niu mun mo wan dei bifo ful mun.

mësu met ōrōr   taem solwota i drae bigwan, mo i minim se yu save karem sam mit we mos taem i stap long dip ples. Category: marine.

matan   n. eye; ae blong hem.1s: mëtëk. 2s: matan̄. 3s: matan. mete tō ae blong faol. mat mētērtēr ae blong hem i wantem slip. eye. Category: body part.

meteërqōtōn   n. Bluespine Unicornfish; kaen strongskin. Lit: eye casuarina its head??? Naso unicornis. Category: marine, fish.

meteges   n. wooden knife for cutting nalot food dish; wud naef blong katem nalot. Category: food.

metegövur   n. door; doa. Category: house.

metegrōw   vi. afraid, frightened; fraet. fear. See: qeneg; mëtëwtëw.

metesa   n. harbour, anchorage, landing; pasis.

metestes   vi. sharp (point); sap (poen). No ma daēl vita nana lēn o qiat, ba na möguk o gasel gete metestes. I tried to break the top of the taro, but (the point of) my knife wasn't sharp. Mi traem blong karemaot top blong taro, be naef blong mi i no sap. See: gegen.

metevuvrës   n. water source; ples we wota i kamaot long hem. Category: water. See: metewōs.

metewōs   n. water source; ples we wota i kamaot long hem. Category: water. See: metevuvrës.

Metir   n. place name.

metwu   n. personality, manner, habit; fasin.1s: metwuk. 2s: metwōn̄. 3s: metwōn. Na metwōn gōwē idian. She has a good manner. Fasin blong hem i gud tumas.

mevinvin   thin; tintin.

mewērwēr   n. black-tipped grouper; kaen los. Epinephelus fasciatus. Category: marine, fish.

   n. Achiote, kind of shrub or small tree with bright red spiny fruits and red seeds; wan kaen wud we i gat red frut blong hem wetem red sid insaed. The red seeds are used as a traditional face paint for men's dance performances. Ol i yusum red sid blong insaed blong frut blong penem fes blong man long kastom danis from kastom danis. Bixa orellana. Category: kastom, tree, plant.

mēl   n. kind of tree. wan kaen wud. Elaeocarpus floridanus. Category: plant, tree.

mēlēs   n. worm; wom. Category: insect.

mēlēslēs1   vi. slack, weak; slak. O mēlin̄sal ma da nē na tarbian mē mēlēslēs aē. Hanggri i wokem hem, bodi blong hem i slak wetem.

mēlēslēs2   n. kind of plant. Elastostema macrophyllum.

mēlēslēs lav   n. Elatostema beccadi. Category: plant.

mēlēsten̄ten̄   n. kind of insect; wan kaen bebet we hem i wokabaot long graon mo hem i save jam. Hem i singaot oltaem. Category: insect.

mēlēt   vi. break, broken; brok. O gasel mē-mēlēt. Naef i brok. See: dalēt; m̄öt.

mēlin̄   n. kind of yam; wan kaen yam we i longlongfala mo insaed i waet. Category: yam.

mēlin̄sal   n. hungry; hangre.

mēnē   v?. a bit; smol.

mēr   v. angry; kros.

n. anger; kros. O mēr ge meneg ren. The anger is really strong. Kros i strong tumas.

mērēn   n. large.stone; bigfala.ston.

mēs   n. rainbow lorikeet; nasiviru. Trichoglossus haematodus. Category: bird.

mēsēr   vi. tear; (kaliko o pepa) i brok. Na non o gogov mē mēsēr. Kaliko blong hem i brok. See: sēr.

mēti   v. sing?

mētigtisē   selfish; selfis, fasin i nogud. Nē gō tō sōgsōg sur nē o mētigtisē. Hem i no stap givim ol ting from hem i selfis (fasin blong hem i nogud).

mētigwē   good manner, generous; gud fasin, gladhat.

mëkbē   n. broad-billed flycatcher; wan kaen pijin. Lit: my water (to drink) hem i wantem dring wota mo hem i stap singaotem ren. Myiagra caledonica. Category: bird.

mëlmël   n. shade, cool place; sed, ples i kolkol. Tek nē den o lō, lë mëlmël. Take it out of the sun, into the shade. Karemaot long san, long kolkol ples.

2 • vi. become cool; kam kolkol. O gengen ni mëlmël. The food is cooling down. Kakae i stap kam kolkol.

mëmës   vi. hurt, be sore; soa.

mërëv   n. mist, fog; sno, samting olsem smok we i kavremap ples taem i kolkol. Nonor o mërëv. Yesterday it was foggy. Yestedei i gat sno.

mësi    Nē o mësi qaqaq. Hem i mak blong toktok, save tok kros long ol man. Nē o mese borbor. Hem i laf tumas.

mëtëwtëw   vi. afraid, frightened; fraet. See: metegrōw; qeneg.

mëw   vi. open close.

-mi   poss.pron. 2pl; blong yufala.

mian   vi. ripe; raep. O wōtag gi mian si gō bōl? Are the bush nuts ripe or unripe? Ol navele ol i raep o i no raep?

mianēsi   n. kind of banana; wan kaen banana we hem i save gro hae. Tes blong kakae i defren lelebet be i olsem samoa. Category: banana.

miarbē   n. kind of fresh-water fish; wan kaen fis blong wota we i red mo antap long hem i blak. Hem i save liv long solwota. Hem i save bigbigwan. Category: water, fish.

miat   vi. dead, die; ded. die.

mie   adj. long; long.

mimian   n. urine; pispis.

mim   v. urinate; pispis. urinate.

min1   prep. dative; long.

min2   Variant: mi; wun. v.part. EXPECT. See: wun.

misonari   noun. missionary:BI.

mito   TAM. NEG.FUT.

mo   TAM. perfective aspect marker.

momo   expensive; momo.

monog   vi. cooked; dan. Category: food.

mowor   vi. be broken, break; brok.

   n. long feather of a rooster's tail; longfala feta long tel blong man faol. Category: bird.

mōdō   n. orphan.

mōl   vi. go home, go to a place to stay overnight; gohom.

mōmō1   n. squaretail grouper; kaen los. Plectropomus areolatus. Category: marine, fish.

mōmō2   n. kind of tree; namamao, namemiwa. Flueggea flexuosa. Category: plant, tree.

mōmō3   v. tame.

mōnōg   n. sore; soa. na mōgōn o mōnōg soa blong hem. Category: body part.

mōs   n. black lizard; blak lised. Category: animal.

mōtō2   n. right; raetsaed.

mōtō1   n. coconut; kokonas. Cocos nucifera.

2 • n. coconut milk; melek blong kokonas.

mōtō atm̄ēn   n. variety of coconut that is characterised by rapid growth but poor productivity; kaen kokonas we i gro kwiktaem be i no karem tumas kakae. Lit: male coconut

mōtō bal   n. variety of coconut where two palms grow from one coconut or two are planted side by side; kaen kokonas we tu kokonas i gro i kamaot long wan kokonas o we ol i planem tu kokonas i stap klosap tumas. Lit: coconut tongs

mōtō dēdērēs   n. variety of coconut that has very sweet flesh and water; kaen kokonas we kakae mo wota blong hem i swit tumas. Lit: sweet coconut

mōtō ga an̄an̄   n. variety of coconut that has yellow fruit and yellowish leaves; kaen kokonas we frut blong hem i yelo mo lif i lelebet yelo. Lit: yellow coconut

mōtō ga garaq   n. variety of coconut that is a new hybrid; kaen kokonas we i niuwan. Lit: new coconut

mōtō ge metestes   n. variety of coconut which has long fruit; kaen kokonas we frut blong hem i longfala. Lit: sharp coconut Variant: mōtō samsam. Lit: ?? Variant: mōtō elvet. Lit: long coconut

mōtō gō tōtōrōg   n. variety of coconut that has green fruit; kaen kokonas we frut blong hem i grin. Lit: green coconut

mōtō gö luwō   n. large variety of coconut with thick meat; kaen kokonas we i bigwan mo i gat bigfala kakae. Lit: large coconut

mōtō malgias   n. variety of coconut that has reddish greenish coloured fruit; kaen kokonas we frut blong hem i grin red.

mōtō mamē   n. variety of coconut that has red fruit; kaen kokonas we frut blong hem i red. Lit: red coconut

mōtō mete röwö   n. variety of coconut so called because the eyes on the shell stick out like those of the fish röwö; kaen kokonas we ol i kolem olsem from ae blong hem i stik aot olsem ae blong wan fis, röwö. Lit: coconut with eye of röwö fish

mōtō mölumlum   n. variety of coconut that has soft flesh which is thus easy to remove from the shell; kaen kokonas we kakae i sofsof mo i isi blong salem. Lit: soft coconut

mōtō m̄at   n. variety of coconut that has stripes encircling the frut; kaen kokonas we i gat ol straep i raonem frut. Lit: snake coconut

mōtō reqe   n. variety of coconut that is characterised by slow growth yet high productivity; kaen kokonas we i gro sloslo be i karem plante kakae. Lit: female coconut

mōtō seseser   n. variety of coconut that is easily husked; kaen kokonas we i isi blong karemaot skin blong hem. Lit: ?? coconut

mōtō sial me   n. variety of coconut that was introduced from another island; kaen kokonas we i kam long narafala aelan. Lit: coconut that came floating

mōtō silat   n. variety of coconut that has fragile leaves and inflorescences and is not highly productive; kaen kokonas we lif mo flaoa blong hem i no strong mo hem i no karem tumas kakae. Lit: nettle coconut

mōtō taktak   n. variety of coconut - Inflorescences sans épillets (Forme spicata); kaen kokonas we ... Lit: ?? coconut

mōtō us   n. variety of coconut with flesh that is sweet and soft with lots of liquid; kaen kokonas we i swit, i sofsof mo i gat plante wota. Lit: ?? coconut

mōtō vanvan   n. variety of coconut; kaen kokonas we. Lit: walking coconut

mōtō vet   n. variety of coconut that has very hard flesh which is thus difficult to remove from shell; kaen kokonas we i strong tumas mo i had blong salem. Lit: stone coconut

mōtō vin gaqō   n. variety of coconut with a thick husk?; kaen kokonas we skin blong hem i tik? Lit: coconut with ??? husk

mōtō wulmē   n. variety of coconut that has a reddish coloured ring surrounding where the peduncle is attached to the fruit; kaen kokonas we i gat red ring long frut long ples we i joen long han. Lit: ?? coconut Category: plant, tree, coconut.

mōtōvōl   n. areca palm belonging to same family as betel nut. Areca macrocalyx. Category: plant.

mōvōt   vi. sleep; slip. sleep.

mōdōn   n. her/his/its nose; nus blong hem.1s: möduk. 3s: mōdōn. Category: body part.

mögu   cl. relational classifier used to mark possession of general items that are not included in any of the other categories; the default classifier; blong.1s: möguk. 3s: mōgōn.

mögus   vi. move; muvmuv. O tere wut nēr mö mögus lō qōtōn. The lice are moving around on her head. Ol laos ol i stap muv long hed blong hem.

mölö   n. clothes; klos.

mölumlum   vi. soft; sofsof. O dëm gö mölumlum sel den o qiat. Yam i sofsof bitim taro. Na vōlōn gö mölumlum. Her hair is soft. Hea blong hem i sofsof.

2 • vi??. slow; slo.

mörö   n?. thirst; tosta. O mörö ni qalqal rōrō. Tosta i kasem tufala.

mörön̄ërër   n. kind of eel which is thin but long (150cm) and speckled brown; wan kaen namarae we hemi tintin be longfala mo kala blong hem i braon. Category: marine, fish.

mörös   v. want, need; wantem. No gö mörös na van a lo. Mi wantem go long solwota. No gö mörös idian vita na big o mes. Mi wantem tumas blong kakae fis.

2 • v. like; laekem. No gö mörös o m̄irm̄iar ine. Mi laekem pikinini ia.

3 • n. desire; wanting. See: lölö; kër.

mörötröt   v. weak, faint; slak olbaot, nogat wan samting i pulum tugeta paoa blong olgeta.

mösön   n. hiccups. O mösön ma da no. I have the hiccups.

mötöltöl   thick; tik.

möul   vi. for, take a long time; tekem longtaem. Nēr mo tog gö möul min rōrō. Olgeta ol i bin stap longtaem wetem tufala. "Ei, Mes Tuvun, ma sasarēt, dōrōk a mōl. Den dōrōk a möul in̄ko, Mam tan Die a mōl kēl me, a sēk dōrōk." "Ei, Mes Tuvun, inaf, yumitu gohom. Nogud yumitu tekem longtaem nao, Papa mo Mama i kambak hom, i lukaotem yumitu." Category: temporal.

mövut   vi. uproot; kamaot long graon.

mu   n. gold-lined sea bream; wan kaen pule. Gnathodentex aurolineatus. Category: marine, fish.

mulög1   v. replace stones from oven fire if they fall off while the fire is alight; putum bak ston sapos ol i folaot long oven taem faea i laet.

mulög2   v. use tongue to try and remove something from inside the mouth; yusum tang blong traem tekemaot samting long maot.

mun   v. mend roof of house by changing individual pieces of thatch; jenesim wanwan lif natanggura insaed long haos. Category: house.

muni   for.

murmur   n. Epaulet Soldierfish; wan kaen redfis wetem bigfala ae. Myripristis kuntee. Category: fish, marine.

murmurbē   n. kind of fresh-water fish; wan kaen fis blong wota we hem i silva mo fes blong hem i sap. Hem i mekem noes olsem pig. Hem i stap long hol mo hem i save stap long solwota. Category: water, fish.

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.