L - l

labēvi   n. rachis, principal midrib; bun blong lif.

lag   v. walk on narrow edge at height, as over narrow bridge or on branch; wokbaot long smol ples, olsem long smol brij o brans blong wud. O Bē Daragrō, nēn ga lag kal lē rēntenge. Daragrō Creek, we cross over it on a narrow log bridge. Wota blong Daragrō, yumi krosem antap long wan smol wud.

lagē   n. marriage; mared, tufala i stap tugeta.

lagē gē tisē   n. bad marriage, in that it is not correct according to the rules of tradition dictating whom one should marry; mared we i no stret long kastom, olsem we wan i mared wetem famle.

lagē gōwē   n. good marriage, in that it is correct according to the rules of tradition dictating whom one should marry; mared we i folem stret rod blong kastom. See: leg.

lak   vi. dance; danis.

laklak   n. dance; danis.

lala   vi. strong; strong.

lalakēt   vi. win; win. I rege taklē nēr ma van lo kot, ba i Bill gem nē ma lalakēt. Some people went to court, but only Bill won. Samfala man ol i bin go long kot, be Bill nomo hem i win.

laln̄e   n. underneath; ananit. Category: spatial.

Laln̄etak   n. place name.

lam   n. deep water; dip.

butölam   very deep sea; solwota i dip olgeta.

vētitnēlam   deep sea between islands; medel si bitwin tu aelan.

lamkör   n. kind of taro; wan kaen taro we hem i wan kaen lantar. Han blong hem i dak mo kakae blong hem i waet. Category: taro.

lam̄   vt. bash, hit, beat strongly; kilim strong. Nēr a gis qal nē ine, a lam̄. They caught him, and beat him. Ol i kasem hem, kilim hem. See: den̄.

lam̄lam̄   v. ?

lam̄seg   v. bash against stone?

lantar   n. kind of taro; wan kaen taro we hem i wan bes taro mo hem i gat tu kaen blong hem, malgias mo lamkör. Category: taro. See: malgias; lamkör.

lan̄   n. fly; flae.

lan̄ tanō   n. kind of small fly; wan kaen smol flae. Taem yu digim niu graon ol i kamaot. Ol i spolem ol frut olsem aranis.

lan̄ talōbō   n. blowfly; bluflae.

lan̄ vivis   n. small black fly; smol blak flae. Category: insect.

laqlaq qēsi   ?. ?

Lataqarqar   n. place name; name blong wan ples. Category: place.

lav   adv. forever; oltaem. Nē go tog lav ren ti min nēk. She is going to stay with you forever and ever. Bae hem i stap wetem yu oltaem.

3 • adv. tur lav

3 • vi. big; big. Usage: archaic

le1   vt. 1 • take; tekem.

2 • get; karem.

3 • give; givim.

le2   v. be able; save.

leg   vi. marry; mared. Rōrō ge leg garqe. They are getting married today. Bae tufala i mared tede.

legleg   n. wedding; mared. Nēn ga van le legleg garqe. We are going to the church wedding today. Bae yumi go long wan mared tede. Category: kastom.

legser   n. man who promises to marry but then changes his mind; no save mared gud. Ol pikinini ol i no mas kakae kakae we i go tugeta wetem braed praes from sapos ol i kakae bae tufala i no save mared gud. I no long taem bae tufala i divos mo sapos we wan long tufala i mared bakegen bae i divos tu. Lit: marry repay O atm̄ēn e nē o legser. That man is one who keeps changing his mind about getting married. Man ia hem i stap mekem promes se bae hem i mared, be afta i no wantem. Category: kastom.

leklekitēg   ?. ? ba rōrō tē-wiwieg ine le=meten i re= M̄eter ti-siag ti lö= gövur ine, na matan ni-qēt, gē-ēl leklekitēg rōrō ta-dada aē.

lelesi   ?. ?; laen?

lelev   vi. fast; hariap.

leleverser   wan seremoni we ol famle blong wan man we hem i ded ol i givim mane long olgeta insaed long famle. Category: kastom.

len̄1   n. wind; win.

len̄lim̄erlav   southeast tradewind; tokelau, saotis win we i kam long Mere Lava. Lit: wind from M̄erlav

len̄lim̄ot   northeasterly wind; win i kam long notis long Mota. win ia i karem ren. Lit: wind from Mota

len̄lirō   northerly wind; win i kam long not long Reef Aelan. win ia hem i wan rabis win we i save karem hariken. Lit: wind from

len̄vus   n. hurricane; hariken. Lit: killing wind

len̄2   vt. cut and break off taro petiole from the corm; katem brekem top blong taro. Len̄ o n̄ēli sinag. Cut the petiole from the taro. Katemaot top blong taro.

leqer   vt. spring up, shoot up; jam antap, sut antap. No mö tutugög o gil la tan, no mē lēm, o tan me leqer lë mëtëk. I stuck the digging stick into the ground and levered it and dirt shot up into my eye. Mi stikim stik long graon, mi leftemap, graon i jam antap long ae blong mi. Me leqer o bes. Oil spits when heating coconut milk to make oil. Oel blong kokonas i kamaot. Sër o ōr la baket, ba ēlgor den nēr a leqer den o baket. Pour the prawns into the bucket, but watch out in case they jump up out of the bucket. Kapsaedem naora i go long baket, be lukaot, nogud ol i jamaot long baket.

leris   v. turn; tanem.

les   n. poisonwood; posenwud. Semecarpus neoebudica. Category: plant, tree.

Lesa   n. place name.

levetē   num. six; siks. Category: numeral.

levga   vt. pass over; ovarem. Nēk i gër levga o bē ine, in̄ko nēk i van kēl sōw timiak gēn. La= masawre nē gētē-mian wareg ten, nēk i-van levga...

1   n. cave; kef.

2   n. law; loa.

lēg1   vt. tie up; fasem. See: boko.

lēg2   v. hang; hangem.

lēgē   n. ?

lēl   n. flatfish, flounder; flatfis, wansaed fis. Family Bothidae, Family Samaridae. Category: marine, fish.

lēm   n. stir up and spread charcoal and hot stones in stone oven with long stick; use lever action; yusum wud (galēm) blong tekemaot bigfala pis wud o jakol long bigfala oven blong vösëw bifo i redi blong putum kakae. Rōrō mo goro nē, goro nē, goro nē, ni kal lin̄ereg le vet, rōrō a lēm rak o vet. Category: food.

lēn   v. break off top of taro with knife; karemaot top blong taro wetem naef.

lēnötō1   n. (rooster's) comb; kom blong man faol. Category: bird.

lēnötō2   n. kind of flowering plant with red flowers that look like rooster's comb. Lit: rooster's comb wan kaen flaoa we hem i red. Odontonema stricta. Category: plant.

lēs   n. nit; eg blong laos.

lēt   vt. break; brekem. See: mēlēt.

lëk   v. putum strap long haos. Category: house. See: wëlëklëk.

lalan   n. her/his/its rib(s); reb blong hem. Category: body part.

lian̄   n. style of traditional dance; wan kaen kastom danis.

liaq   vt. irrigate; putum wota i go insaed long garen taro.

liar   vi. get lost.

liaw   n. 1 • kind of freshwater fish; wan kaen fis blong wota we i no save bigwan.

2 • Blenny, Rockskipper species. Category: water, fish.

lie   n. hole; hol.

lies   vt. change; jenisim. Kōmōrōk a van la Vanair a lies o tiket talō mōl kēl a Vōnō Lav. The two of us went to Vanair to change the ticket to go back home to Vanua Lava. Someone will speak in his place. Mitufala i go long Vanair mo jenisim tiket blong gobak hom long Vanua Lava. Wan man bae i toktok long ples blong hem.

2 • vt. take (X's) place, in place of; jenisim.

lilies   vi. change; jenis.

lik   v. serve food; tekemaot lif taem kakae i dan.

2 • v. turn page of book; tanem pej blong buk. Category: food.

lil   vi. fly; flae.

lin̄   v. pour?

lin̄ereg1   vi. hide; haed.

lin̄ereg2   n. inside; insaed.

Lion   n. place name.

liqet   v. cover food with large leaves for cooking in stone oven; kavremap kakae wetem lif insaed long oven. Category: food.

lis   v. remove breadfruit from the tree with length of bamboo; karemaot bredfrut long stamba wetem bamboo. O gasim, nē o wo talē lis o biēg. A 'gasim' is a length of bamboo used for removing breadfruit from the tree. 'Gasim' hem i wan bambu we ol i yusum blong karemaot bredfrut long stamba.

Lise   n. place name.

liseg   v. disobey, argue?; disobei. No gë të kër nēk gē liseg no. Mi no wantem yu disobei mi. O m̄irm̄iar ine o mēsē liliseg. Pikinini ia hem i save disobei tumas.

lisia   n. sickness; siknes.

liwō   vi. big; big. Variant: luwō.

Liwōn   n. place name.

Liwōnō   n. place.name.

lo   n. seaside; solwota. sea.

lo   art. locative preposition, to, at, on; long. No me ēl nēk lo sto. Mi lukim yu long stoa. See: a.

lolov   n. tidal wave.

los   vi. sick; sik.

1   n. sun; san. O lō mö tul. The sun has set. San i draon.

2   DIR. out, come out; kamaot. Category: spatial.

lōkreg   n. kind of taro; wan kaen taro we han blong hem i laet braon mo kakae i waet. Hem i strong lelebet mo hem i save karem fok. Category: taro.

lōlenen   v. angry; kros. Nē gō lōlenen nēr. Hem i kros long olgeta.

lōlgagar   v. very angry; kros bigwan. Nē mo lōlgagar i ginon mada vita nē matar lēt na dērēn tek o gasel. Hem i kros tumas long woman blong hem mekem se hem i katem i brok leg blong hem wetem naef.

lōlōk   v. stretem joen blong haos. Category: house.

lōlōmeren   v. intelligent, wise; waes. Nē gē gilal o savsav o wuw sur nē gō lōlōmeren. Hem i save fulap samting from hem i waes.

2 • n. wisdom, knowledge; waes, save. Gōtō lōlōmeren na mögun i Jill. It wasn't Jill's knowledge/ wisdom. I no save blong Jill.

lōlōq   ?. faenemaot hamas ro blong lif (masa) i nidim, sapos yu no makem fastaem. Category: house.

lōlōqor   ?. heathen?; tudak.

lōlōs   n. food dish; wan kaen kakae we ol i mekem smolsmol pasel long data1/4al lif wetem nangae we ol i bin rasras. Ol i paselem mo putum antap long hot ston. Category: food.

lōlwōn   v. sad; filing insaed long hat i no stret. No gō lōlwōn sur i gunök mi miat. Mi sad from (wo)man blong mi i ded. O nötu m̄irm̄iar mō lōlwōn sur ira bērbērn̄ēn mō tō den nē a lo. Smol pikinini hem i stap sore from ol fren blong hem ol i ronwe long hem ol i go long solwota.

lōm   v. fold; foldem. na-na-lōm o demete, na-na-mem gor o mete qan̄ris.

lōmegev   n. youth; yangfala.

2 • v. be.youth; yangfala.

lōqtag   vi. be plenty, many; plante.

lōv   n. grated coconut that has had the milk squeezed out of it; makas blong kokonas.

lōvōrō   num. seven; seven. Category: numeral.

lōw   n. kind of edible seaweed, which has two types, one red, one yellow; kaen nalumlum blong solwota we yu save kakae.

löglē   n. church, religion; jioj, kaen skul.

löl   vi. blunt; no sap. O gasel gö löl. The knife is blunt. Naef i no sap.

lölö   vt. want; wantem. No gö lölö na mōgōn̄ o wötöv. Mi wantem botel blong yu. No gö lölö idian vita na big o mes. Mi wantem tumas blong kakae fis.

2 • v. like; laekem. No gö lölö o m̄irm̄iar ine. Mi laekem pikinini ia. See: mörös; kër.

lölö   n. inside; insaed. Category: spatial.

lölön̄ö   ?. very.early.

lön̄   putum lif long faea fastaem blong blokem sapos i bigwan tumas. Category: food.

lör   n. kind of laplap; laplap we yu miksim wetem nangae, afta jas paselem. Category: food.

loson   n. his/its testicles, balls; bol blong hem.1s: lösök. 3s: loson. testicles. Category: body part.

lösönqō   n. plant belonging to ginger family; plant we hem i famle blong jinja. Alpinia pacifica. Category: plant.

löt   n. kind of food dish made from breadfruit or taro (and sometimes other tubers?) which is boiled or roasted and then pounded; nalot.

löt bulmarwe   n. kind of food dish; wan kaen nalot we i gat drae navele antap long hem we ol i bin rasras.

löt kel   n. kind of food dish; wan kaen nalot we i gat drae navele antap we ol i bin miksim wetem wota blong sugaken.

löt matwōnwōn   n. kind of food dish; wan kaen bredfrut nalot we ol i kilim finis mo afta rasras grin navele, putum insaed long hol long medel wetem hot ston, kavremap mo livim i dan (10-15 minit).

löt n̄eqar   n. kind of food dish; wan kaen nalot we i gat grin nangae antap.

löt n̄emeren̄   n. kind of food dish; wan kaen nalot we i gat drae nangae antap long hem.

löt salsim   n. kind of food dish; wan kaen nalot we ol i putum melek kokonas antap we ol i bin kukum go go i braon mo oel blong hem i kamaot.

löt teqesēg   n. kind of food dish; wan kaen taro nalot we ol i mekem hol long medel, melekem kokonas insaed, paselem mo putum antap long faea. Lit: teqe 'stomach', sēg 'kingfisher' due to the fact that it is white like a kingfisher's stomach

löt vasgēr   n. kind of food dish; wan kaen nalot wetem kokonas antap. Ol i melekem kokonas long sel kokonas mo putum antap long faea blong mekem se oel i kamaot mo kokonas i braon.

löt wirsal   n. kind of food dish; wan kaen nalot we ol i putum melek kokonas antap. Ol i melekem insaed long sel kokonas we i gat hot ston insaed.

löt wōtag   n. kind of food dish; wan kaen nalot we i gat drae navele antap.

löt wötön̄ö   n. kind of food dish; wan kaen nalot we ol i rasras frut blong kokonas we i no grin be i no drae yet. Ol i kilim nalot finis, afta ol i mekem hol long medel mo putum kokonas wetem hot ston insaed. Afta ol i kavremap wetem laplap lif mo livim i dan (5 o 10 minit). Category: food.

löv   

lövötöl   num. eight; eit. Category: numeral.

lövövet   num. nine; naen. Category: numeral.

löw   n. generic name for larger wrasses; napoleong. Cheilinus spp.

löw mal   n. Humphead Wrasse. Cheilinus undulatus. Category: fish, marine.

luëglō   v. spit out food; spetemaot kakae.

lugög   v. plan; plan.

lukul   bundle up sago leaves that have already removed midrib from (if you aren't going to make the thatch yet).

lul   v. remove?

lulu   v. repeat; ripitim.

lulum   v. nice; naes.

lulumne   n. taste (of something); tes blng wan samting.

lulumne gē   n. taste of kava; tes blong kava.

lum   vi. (tide) come in; (solwota i) kamso.

met mö lum   high tide; solwota i kam so.

lumlum   n. moss, algae, seaweed; nalumlum. Category: marine, water.

luw   vt. count; kaontem. See: vēvēg.

luwō   vi. big; big. Variant: liwō.

luwon   n. her/his/its tooth; tut blong hem.

luwö qō   n. pig's tusk; tut blong pig. Category: body part.

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.